Slam minskar importen av mineralgödsel
Slammet som avskiljs i reningsprocessen kallas även biomull. Slam är en viktig slutprodukt från reningsverket då den är väldigt näringsrik och innehåller bla. fosfor som behövs på våra åkermarker. Sverige importerar stora mängder fosfor i form av mineralgödsel som skulle kunna minskas genom ökad användning av slam. Syvab producerar ca 25 000 ton slam per år, vilket bidrar med fosfor som motsvarar ca 1 % av hela Sveriges användning av mineralfosfor.
För att säkerställa kvalitén i vårt slam har vårt reningsverk sedan 2009 varit certifierat enligt Svenskt Vattens certifieringssystem Revaq. Läs mer nedan.
Himmerfjärdsverket är Revaq-certifierat
Syvab arbetar hårt för att få bort kemikalier som förekommer i hemmen och industrier, t.ex. flamskyddsmedel och tungmetaller, som kan följa med avloppsvattnet till reningsverket. Syvab arbetar också intensivt med att lära människor att ändra sina beteenden och sluta spola ned ämnen som inte kan renas i reningsverken. Detta kallas uppströmsarbete och är en av två viktiga delar i Revaq-certifieringen från Svenskt Vatten. Den andra delen är de noggranna kontrollerna som tas för att garantera kvaliteten på slammet innan det får spridas på åkermarker.
Vår slambehandling
Det finns två sorters slam som uppstår i reningsprocessen: primärslam och biologiskt slam.
Primärslam bildas genom att partiklarna i det inkommande avloppsvattnet sjunker till botten i sedimenteringsbassänger. Detta slam förtjockas sedan i en gravitationsförtjockare.
Biologiskt slam bildas i den biologiska reningen och innehåller de bakterier som utför reningen av kväve och biologiskt material. Överskottet av biologiskt slam skickas till flotationsanläggningen. I flotationsbassängerna pumpas syremättat vatten in i det smutsiga vattnet, varvid små luftbubblor frigörs. Slampartiklarna fäster vid luftbubblorna, flyter upp till ytan och bildar ett slamtäcke som skrapas av och pumpas till förtjockning i centrifuger.
De förtjockade slamströmmarna pumpas, tillsammans med externt mottaget material så som matavfall, in i rötkamrarna. I rötkamrarna finns bakterier som omvandlar det organiska materialet till biogas. Biogasen (en blandning av metan och koldioxid) som bildas används sedan för att värma anläggningen, samt producera elektricitet.
Det rötade slammet pumpas till slambehandlingsbyggnaden. Här avvattnas slammet i centrifuger till en torrhalt på 24-25 % innan det transporteras bort för lagring, hygienisering och spridning på åkermark.
Information om provtagning av slammet, halter av näringsämnen etc, återfinns i miljörapporten.